SURPRISE!

Vi väntar tillökning.
Vi är väldigt lyckliga och glada, även fast detta inte alls var planerat. Vi gillar inte barn alls egentligen, det går ju inte att föra ett samtal med dem och de är fan inte rumsrena. Men vi kommer älska vårat lilla knyte över allt annat. Vi har aldrig velat ha barn, men nu känns det ändå så rätt. Vi har ju ändå varandra i det här, så att vi inte har en jävla aning om vem pappan är (det finns för många mr.x att välja på) spelar ingen roll.
Vi förstår att vi kommer få ändra vår livsstil rätt mycket, kanske bara gå ut två helgen i månaden och inte dricka mer än en flaska vin. Men det är sådana uppoffringar man får göra när man väntar ett kärleksbarn.

Just nu är vi blivande mammor väldigt utmattade så i morgon kommer en längre berättelse. Nu ska vi lägga oss i sängen och fundera på lite namn. Kanske Edvardo eller Parisa?